Vill se bredare IPS-införande

2020-12-03

– IPS-metoden har visat sig vara betydligt mer framgångsrik än traditionella rehabiliteringsinsatser, säger projektledaren Dorthe Norman som tillsammans med flera samordningsförbund arbetat i en förstudie för ett bredare IPS-införande.

Dorthe%20Normanx200%20(1)_edited.jpg

Dorthe Norman

Under förra året samarbetade Research Institutes of Sweden (RISE) med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och samordningsförbunden i Stockholm, Sollentuna, Örebro-Lekeberg och Göteborg i en förstudie för ett bredare IPS-införande.

Individual Placement and Support (IPS) bygger på samma principer som Supported Employment (SE) men är anpassad till personer med psykiska funktionsnedsättningar. Grundtanken är att hjälpa de som har långvarig psykisk sjukdom att få och behålla ett reguljärt, konkurrensutsatt arbete.

– IPS-metoden följer principen ”place, then train”, redan under behandlingstiden ska personen få frågan om de vill arbeta och sedan få stöd av en arbetscoach som jobbar på psykiatrimottagningen att hitta ett lämpligt reguljärt arbete. Individen erbjuds ett långsiktigt individanpassat stöd, i genomsnitt ca 2 år, för att det ska fungera på arbetsplatsen, säger Dorthe Norman.

Betydligt fler kan få reguljärt arbete

IPS har visat sig vara mer effektiv än andra metoder för att stödja de med psykisk sjukdom till arbete. En genomgång av olika metoder, som nyligen genomförts av SBU , visar att 46 procent fick ett konkurrensutsatt arbete med stöd av IPS jämfört med 11 procent av de som använt sig av traditionella metoder. Redan 2011 uppmärksammade och rekommenderade Socialstyrelsen metoden för individer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd.

Trots att en stor andel av personer med psykiska funktionsnedsättningar saknar reguljär sysselsättning erbjuds programtrogen IPS i relativt få kommuner i Sverige. Förstudien har också kunnat visa vad samhället tjänar på att hjälpa de med psykisk sjukdom till arbete jämfört mot om de istället får ersättning och vård från samhället.

– Att IPS inte har införts i större omfattning beror framförallt på att det finns strukturella hinder i samhället. Vi arbetar på ett annat sätt idag med individer som behöver stöd till arbete, säger Dorthe Norman.

Hinder för att införa IPS

I förstudierapporten ”IPS och sociala utfallskontrakt” lyfts flera olika problem fram som gör det svårt att arbeta efter modellen idag.

– Enligt IPS-metodiken ska arbetscoacherna finnas på eller åtminstone ha en tydlig ingång till psykiatrimottagningarna. Vi är idag indelade så att vården står för behandling och Arbetsförmedlingen eller kommunala arbetsmarknadsinsatser ger stöd till arbete medan IPS-metodiken bygger på ett närmare och mer sömlöst stöd i anslutning till behandling.

Även sjukförsäkringen medför hinder för att använda sig av metoden:

– Så som lagen för sjukförsäkringen är utformad, utgår den från individens arbetsförmåga och enligt IPS ska vi istället utgå från individens egen vilja. Det handlar om att se det friska, inte diagnosen. Sedan finns det också problem när individen genom att få ett vanligt arbete visar att den har arbetsförmåga och därför inte har rätt till sjukpenning längre. För att individen ska våga ta steget ut i arbetslivet igen krävs det att de känner en ekonomisk trygghet, säger Dorthe Norman.

Olika samarbetsytor

Dorthe är noga med att poängtera att det inte är någon parts ”fel”:

– Alla parter arbetar idag på det sätt som de tror är bäst för individen. Idag sker samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i det förstärkta samarbetet. Stödet till individen sker oftast genom personen successivt får komma tillbaka till arbetslivet genom att arbetsträna.

– Regioner och kommuner samordnar stödet till individen genom en Samordnad Individuell Plan (SIP). Den enda naturliga samarbetsytan för de fyra aktörerna är samordningsförbunden och det är därför vi tidigt såg deras viktiga roll i det här arbetet, säger Dorthe Norman.

Behöver nationell viljeinriktning

I nästa steg vill man konkretisera arbetet ytterligare och hoppas därför att fler samordningsförbund vill vara med i arbetet. Men innan dess behöver de få stöd från parternas högsta ledning och den 18 november träffade representanter från RISE också Nationella rådet.

– Vi behöver få en gemensam nationell viljeinriktning innan vi kan gå vidare, så att det finns förutsättningar att arbeta enligt IPS-modellen så som det är tänkt. För att det ska fungera behöver vi tillåtas göra avsteg från de arbetssätt som parterna använder sig av idag.

– På lång sikt hoppas vi att det här blir en arbetsmetod som erbjuds brett i landet. Vi ser helst att den införs i parternas ordinarie rehabiliteringsutbud, säger Dorthe Norman